| 13 Kapitlet |
1 | En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
|
2 | Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
|
3 | Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
|
4 | Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
|
5 | Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
|
6 | Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
|
7 | Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
|
8 | Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
|
9 | De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
|
10 | Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
|
11 | Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
|
12 | Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
|
13 | Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
|
14 | Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
|
15 | Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
|
16 | Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
|
17 | En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
|
18 | Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
|
19 | Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
|
20 | Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
|
21 | Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
|
22 | Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
|
23 | De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
|
24 | Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
|
25 | Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
|