| 146 Kapitlet |
1 | Halleluja! Lova HERREN, min själ.
|
2 | Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
|
3 | Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.
|
4 | Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet.
|
5 | Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud, den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud,
|
6 | till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, till honom som håller tro evinnerligen,
|
7 | som skaffar rätt åt de förtryckta, som giver bröd åt de hungrande. HERREN löser de fångna,
|
8 | HERREN öppnar de blindas ögon, HERREN upprättar de nedböjda, HERREN älskar de rättfärdiga,
|
9 | HERREN bevarar främlingar, faderlösa och änkor uppehåller han; men de ogudaktigas väg vänder han i villa.
|
10 | HERREN är konung evinnerligen, din Gud, Sion, från släkte till släkte. Halleluja!
|