| 64 Kapitlet |
1 | För sångmästaren; en psalm av David.
|
2 | Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig.
|
3 | Fördölj mig för de ondas hemliga råd, för ogärningsmännens larmande hop;
|
4 | ty de vässa sina tungor likasom svärd, med bittra ord lägga de an såsom med pilar,
|
5 | för att i lönndom skjuta den ostrafflige; plötsligt skjuta de på honom, utan försyn.
|
6 | De befästa sig i sitt onda uppsåt, de orda om huru de skola lägga ut snaror; de säga: »Vem skulle se oss?»
|
7 | De tänka ut onda anslag: »Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!» Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan.
|
8 | Då skjuter Gud dem; plötsligt sårar dem hans pil.
|
9 | De bringas på fall och få straff för sina tungors skull; var och en som ser dem rister huvudet.
|
10 | Och alla människor varda förskräckta; de förkunna vad Gud har gjort och förstå hans verk.
|
11 | Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN och taga sin tillflykt till honom, och alla rättsinniga skola berömma sig.
|